ETHICA ROADMAP · TVÅ ETAPPER · ÅTTA BUDGETÅR · 2027–2034
Du beskriver behovet. Staten tar ärendet vidare.
Ingen ska behöva vara projektledare för sitt eget möte med staten. En gemensam medborgarportal ska hitta rätt, förbereda ansökan och följa ärendet hela vägen till ett begripligt beslut. Bakom portalen ska onödiga arbetsmoment och dubbla system faktiskt försvinna.
4 + 4 stegmed nytt beslut inför varje budgetår
7,5 mdkrkostnadsram för första etappen
80 %prövningsmål för administrativ nettobemanning 2034
Ett genomförandeförslag, inte en färdig myndighetstjänst. Ingen myndighet är ansluten genom detta förslag. Ingen besparing är uppmätt. Alla kostnader, volymer och mål nedan är ETHICAs öppna planeringsantaganden i 2026 års prisnivå. Investeringarna betalas först; första etappens grundscenario är fortfarande cirka 2,24 miljarder kronor minus efter fyra år, före ränta.
En motor för handling, med tydliga gränser.
ETHICAs föreslagna AI-motor förenar språkstöd, en versionsstyrd kunskapsbas med spårbara källor (RAG), kontrollerade beräkningar och ett system som håller reda på nästa steg i ärendet. Att lägga en chattruta framför samma gamla blankettlabyrint räcker ungefär lika långt som att måla en snabbfil på en parkeringsplats.
Regeringen har redan gett Försäkringskassan och Skatteverket uppdraget att etablera en gemensam AI-verkstad. ETHICA föreslår att återanvända den och befintliga identitets-, meddelande- och datatjänster där de passar. En ny portal ska inte bli en ursäkt för att köpa samma grundfunktioner en gång till. Uppdraget är belagt; tillgänglighet och kostnad för varje komponent måste verifieras före upphandling. [1][6]
Exempel: ”Jag har blivit sjuk och klarar inte allt pappersarbete.”
Förstå: portalen ställer relevanta följdfrågor, visar vilka myndigheter som ansvarar och skiljer information från beslut.
Förbered: du ser vilka uppgifter som behövs och varifrån de hämtas. Återanvändning sker bara med rätt behörighet och rättsligt stöd; ett samtycke öppnar inte alla register.
Skicka: du granskar och godkänner ansökan. Portalen skickar via godkänd anslutning och visar myndighetens mottagningskvitto. Saknas anslutning får du ett utkast, inte ett påhittat ”inskickat”.
Driv vidare: systemet bevakar frister, påminner om komplettering och visar nästa ansvariga funktion. Ett osäkert eller avvikande fall lämnas till en handläggare.
Avsluta: behörig beslutsfattare prövar ärendet. Du får motivering, beslutsunderlag och information om hur beslutet kan överklagas.
Telefon, servicekontor, ombud och tillgängliga alternativ ska använda samma ärendestatus. En människa utan e-legitimation ska fortfarande kunna få hjälp.
Fyra steg. Ingen blankocheck till nästa.
Myndigheterna nedan är föreslagna deltagare, inte bekräftade samarbetspartner. Varje års volym avser ärenden som faktiskt hanteras under året, inte en framtida årstakt eller antal användare.
01 · BUDGETÅR 2027
Hitta rätt och bygg baslinjen.
Starta med tre myndigheter, exempelvis Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket. Välj tio avgränsade ärendeslag där sökning, komplettering och registrering tar onödig tid. Under första halvåret mäts nuläget och stöd prövas parallellt med ordinarie arbetssätt.
AI kompletterar: källbelagd vägledning, kontrollerade checklistor, dokumentutkast och förslag till rätt mottagare. Piloten får ersätta avgränsad dubbelregistrering efter användarens godkännande.
Mål till december: 1 miljon ärenden under året, 5 % lägre aktiv handläggningstid och 10 % kortare medianledtid i de valda flödena. Minst 95 % rätt hänvisningar i en oberoende, förregistrerad testmängd.
Före steg 2: minst två kvartals uppföljning, godkänd säkerhetsprövning och en baslinje som visar att volymen verkligen finns. Annars minskas omfattningen och nästa anslag hålls inne.
Status: föreslaget, ej genomfört.02 · BUDGETÅR 2028
En ansökan. En synlig väg framåt.
Utvidga till högst åtta myndigheter och 30 ärendeslag. CSN, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Transportstyrelsen kan prövas efter urval. Ett gemensamt ärendekvitto länkar myndigheternas egna ärenden utan att slå samman deras register.
AI ersätter arbetsmoment: rutinmässig sortering, formaliakontroll, återkommande statusfrågor och inmatning av redan tillåtna uppgifter. Medborgaren godkänner inlämning; myndighetens ansvar består.
Mål till december: 3 miljoner ärenden, 15 % lägre aktiv handläggningstid, 20 % kortare medianledtid och 20 % färre kompletteringsvändor än jämförbar baslinje.
Före steg 3: kvitton och spårbarhet i samtliga inskickade ärenden, kvalitet minst i nivå med kontrollflöden och dokumenterade avtal som kan sägas upp.
Status: föreslaget, ej genomfört.03 · BUDGETÅR 2029
Ta bort dubbelarbetet på riktigt.
Utvidga till högst 15 myndigheter och 60 ärendeslag. Pröva även administrativa stödflöden hos exempelvis Trafikverket och Lantmäteriet, men lämna deras tekniska kärnverksamhet utanför denna kalkyl.
AI och gemensamma tjänster ersätter: överlappande formulär, manuell informationsöverföring och vissa separata interna stödverktyg. Avveckla minst fem namngivna äldre system först när arkiv, datamigrering och reservdrift har godkänts. Upphandlingsutkast kan automatiseras; inköp och avtal godkänns av människor.
Mål till december: 6 miljoner ärenden, 30 % lägre aktiv handläggningstid, 30 % kortare medianledtid och 30 % färre kompletteringsvändor.
Före steg 4: 600 mnkr i styrkt årlig avvecklingspotential måste knytas till faktiska kostnadsposter. Varje system kan ge olika besparing; fem avstängningar bevisar inte beloppet.
Status: föreslaget, ej genomfört.04 · BUDGETÅR 2030
Skala upp och ändra organisationen.
Nå högst 25 myndigheter och 100 ärendeslag. Ompröva överlappande administrativa funktioner: gemensam tjänst, mindre organisation, sammanslagning eller avveckling. Lägg fram separata beslutsunderlag där en hel organisations uppgifter kan flyttas.
ETHICA kan ersätta funktioner: delar av ärendeintag, stödadministration och tekniska plattformar. En myndighet försvinner inte för att dess webbplats ersätts. Uppgifter, rättsligt ansvar, arkiv, personal och överklagandevägar måste få en beslutad hemvist.
Mål till december: 10 miljoner ärenden, 40 % lägre aktiv handläggningstid, 40 % kortare medianledtid och 40 % färre kompletteringsvändor. Minst tio äldre system avvecklade totalt, med verifierad kostnadseffekt.
Före permanent drift: oberoende nyttoprövning, finansierad fortsatt förvaltning och fungerande mänskliga alternativ. Inga extra besparingar för myndighetsnedläggning räknas in i kalkylen.
Regeringen föreslås ge Finansdepartementet programansvar. Varje deltagande myndighetschef ansvarar för sitt införande, sin budget och sina beslut. Digg föreslås samordna standarder och återanvändning; AI-verkstadens ansvariga prövar teknisk drift. En permanent expertgrupp för juridik, informationssäkerhet, verksamhet och modellkvalitet följer felutfall och kan stoppa en funktion.
ETHICA föreslår mänskligt godkännande av individuella myndighetsbeslut, inköp och andra förslag med rättslig eller ekonomisk verkan. Tid för verklig granskning ingår i kostnaden och i nettomätningen av tidsvinsten. En automatisk bock i en ruta räknas inte som kontroll. [2]
Ansvar går inte att outsourca till en modell.
Förvaltningslagen tillåter också automatiserade beslut. ETHICAs princip här är en egen, strängare styrregel för det föreslagna generativa AI-systemet, inte ett påstående om att all befintlig beslutsautomation är förbjuden. Befintlig laglig regelautomation kan finnas kvar under separat kontroll. [5]
Innan ett flöde öppnas ska rättslig grund, sekretess, arkivering, dataskydd, tillgänglighet och tillämpliga AI-krav vara prövade. Åtkomst följer ärendet och rollen. Uppgifter ska inte bli träningsdata som standard. Källor och modellversioner loggas, beräkningar utförs i kontrollerad kod och systemet ska kunna avstå när underlaget inte räcker.
Riksrevisionens granskning av tre automatiserade beslutsprocesser visade både effektivisering och brister i kontrollen. Det är stöd för att undersöka möjligheten och bygga in uppföljning – inte bevis för att en generativ AI-motor ger de tidsvinster som antas här. [3]
ÖPPEN KALKYL · MILJONER KRONOR
Först investeringen. Sedan den prövbara besparingen.
Grundscenariot omfattar 5 300 mnkr i införande/investering och 2 200 mnkr i tillkommande drift. Investering är här ett programbegrepp: hela utbetalningen tas som budgetbelastning, oavsett eventuell redovisningsmässig aktivering. Drift inkluderar modellkörning, förvaltning, mänsklig expertkontroll, support, säkerhet och återkommande uppföljning.
Grundscenario före finansieringsränta · ej beslutade anslag
Post, mnkr
2027
2028
2029
2030
Fyra år
Investering / införande, inklusive reserv
1 200
1 800
1 500
800
5 300
Tillkommande drift och kontroll
200
400
700
900
2 200
Beräknad bruttobesparing
0
308
1 356
3 600
5 264
Netto före ränta (+ = besparing)
-1 400
-1 892
-844
1 900
-2 236
Bruttobesparing 2030: 3,6 mdkr. Efter årets införande och drift återstår 1,9 mdkr före ränta. Över hela fyraårsperioden är bruttobesparingen 5,264 mdkr, vilket lämnar en nettokostnad på 2,236 mdkr före ränta. Programmet betalar alltså inte tillbaka hela införandet inom mandatperioden i detta scenario.
Grundscenario: 7,500 mdkr i kostnader, 5,264 mdkr i bruttobesparingar och 2,236 mdkr nettokostnad före ränta. Med modellens 3 % ränta återstår cirka 2,544 mdkr tillkommande skuld efter 2030.
Scenariot är en känslighetsanalys, inte en prognos. Tabellen ovan behåller grundscenariot.
Ränta räknas på ingående skuld plus halva årets nettoupplåning och läggs till skulden. I kalkylen minskar realiserade besparingar lånebehovet under respektive år; senarelagd realisering ökar räntekostnaden. Modellen använder fast prisnivå. Nominella anslag kräver pris- och löneomräkning.
Samtliga delposter är uppskattade ramar, inte offerter. Införandereserven på 550 mnkr ingår redan i 5 300 mnkr och får inte läggas på en gång till. Upphandling ska redovisa timpriser, bemanning, licenser, kapacitet, exitkostnader och relevant momsbehandling före tilldelning. Överskridanden kräver omprioritering eller nytt beslut.
Så räknas nyttan – utan att sälja samma arbetstimme två gånger
Antagandet är 2 aktiva arbetstimmar per ärende i just de manuella moment som väljs och 600 kronor per timme inklusive arbetsgivar- och omkostnadsschablon. Detta är inte verifierade genomsnitt för staten. Redan automatiserade minuter tas bort ur baslinjen. Volym och tidsvinst är årsgenomsnitt inklusive införandets upptrappning.
Scenariots volymer och antaganden · pengar i mnkr
År
Ärenden/år
Tidsvinst
Frigjorda timmar
Kapacitetsvärde
Realiserad andel
Personal/konsulter
Äldre system
2027
1 miljoner
5%
100 000
60
0%
0
0
2028
3 miljoner
15%
900 000
540
20%
108
200
2029
6 miljoner
30%
3 600 000
2 160
35%
756
600
2030
10 miljoner
40%
8 000 000
4 800
50%
2 400
1 200
Formel: ärenden × 2 timmar × tidsvinst × 600 kr = frigjord kapacitet. Kapacitet × realiserad andel + besparing på äldre system = budgetmässig bruttobesparing. Exempel 2030: 10 miljoner × 2 × 40 % × 600 kr = 4,8 mdkr kapacitetsvärde. Bara 50 %, alltså 2,4 mdkr, antas kunna tas hem som lägre utgift; tillsammans med 1,2 mdkr på äldre system blir det 3,6 mdkr.
Personalbesparing kräver faktiskt minskade konsultköp, övertid eller bemanningsutgifter med bibehållen kvalitet. Om tiden i stället används till kortare köer är den en servicevinst, inte pengar till nästa budget. Omplacering inom staten är inte automatiskt en statsfinansiell besparing. Omkostnader som ligger kvar måste dras bort ur den realiserbara andelen. Systembesparingarna ska avse andra kostnader än de redan räknade personaltimmarna. [4]
Ingen minskning av bidrag, pensioner, sjukersättning eller andra överföringar räknas som effektiviseringsvinst. Medborgarnas sparade tid, högre skatteintäkter och eventuellt minskat fusk är inte inräknade. Ny drift dras av separat. Om basmätningen inte styrker antagandena räknas kalkylen om innan utvidgning.
En separat tilläggsrad i höstbudgeten.
Programmet är ett villkorat tillägg till ETHICAs tidigare fem reformområden. Det ingår inte redan i deras 40 miljarder eller i reserven på 4 miljarder. För 2027 föreslås 1,4 mdkr för införande och drift samt 0,021 mdkr modellränta vid 3 %. Det ger ett tillägg på 1,421 mdkr; tillsammans med tidigare 44,660 mdkr blir den föreslagna finansieringsramen 46,081 mdkr för 2027.
Precis som i höstbudgetförslaget är finansieringsvägen ny statlig upplåning efter budgetbeslut. Ingen förväntad AI-besparing finansierar starten. Föreslagen bruttoram för fyra år är 7,5 mdkr före ränta; varje kommande års del kräver nytt beslut. Om inga besparingar realiseras blir skuldtillskottet omkring 7,947 mdkr inklusive modellränta på 3 % efter 2030.
Befintliga anslag till AI-verkstaden, gemensamma tjänster och de fem reformområdena ska först matchas mot samma leverans. Om en kostnad redan är finansierad minskas denna tilläggsram krona för krona. Vi har ännu inte gjort en fullständig anslagsavstämning, varför 1,421 mdkr är ett tak i planeringsförslaget före sådan avräkning, inte ett konstaterat nytt anslagsbehov.
Varje besparing bokas på en namngiven utgiftspost en gång. Uppföljning inom de fem reformområdena behåller sina egna kostnader; de flyttas inte till denna AI-kalkyl för att få ett program att se billigare ut. Finansieringen måste prövas mot finanspolitiska regler, utgiftstak och den beslutade statsbudgeten. Det föreslås ingen oidentifierad ”effektivisering” som motpost.
Resultaten ska gå att kontrollräkna.
Gemensamma regler för alla fyra budgetstegen
Mått
Definition och kontroll
Ansvar / frekvens
Tid och volym
Unikt ärende räknas en gång, även om flera myndigheter berörs. Aktiv arbetstid omfattar kontroll, rättning och support. Ledtid mäts från första mottagning till avslut; både median och 90:e percentilen redovisas. Väntan på komplettering särredovisas.
Processägare, månadsvis.
Kvalitet
Jämför likvärdiga ärenden med en kontrollgrupp och låst baslinje från 2026 eller före införande. Förregistrera urval och statistisk styrka. Övre gränsen i ett 95-procentigt konfidensintervall för ökningen av materiella fel ska vara högst 0,5 procentenheter; om underlaget inte räcker är kravet inte styrkt. Gränsen är ett föreslaget expansionsvillkor, ingen rätt att fatta felaktiga beslut.
Oberoende granskare, kvartalsvis.
Tillgänglighet
Andel som avslutar uppgiften utan extra hjälp, avbrott och väntetid i telefon/servicekontor mäts. Jämför relevanta grupper med tillåten, dataminimerad statistik. Digitala förbättringar får inte döljas av försämrad hjälp för andra.
Serviceansvarig och användarpanel, kvartalsvis.
Budgetbesparing
Lägre utbetalning eller beslutad anslagsminskning, volym- och prisjusterad, med avtal/löneunderlag och finansieringskod. Undvikna framtida kostnader redovisas separat. Ingen kalkyltimme bokas som realiserad krona.
Spårbarhet för alla inlämningar och beslut, kritiska incidenter, felaktig registeråtkomst, överklaganden och modellbyten. Allvarlig rättighets- eller säkerhetsincident stoppar det berörda flödet direkt.
Myndighetschef och expertgrupp, löpande.
En offentlig resultatsida ska visa baslinje → mål → faktiskt utfall → kostnad → ansvarig → nästa beslut. Fram till första godkända basmätningen står ”Ej uppmätt”. Långsam handläggning hos en annan myndighet får inte räknas bort för att snygga till den egna statistiken.
Två kvartal med utebliven förbättring eller oförklarad kostnadsavvikelse utlöser omprövning och stopp för expansion. Återgång ska finnas beskriven och övad innan ett gammalt system stängs. Regeringen beslutar om fortsättning efter en oberoende utvärdering; varje myndighet behåller sitt rättsliga ansvar.
ETAPP 2 · DE EFTERFÖLJANDE FYRA BUDGETÅREN · 2031–2034
Hela förvaltningen. Ett prövbart 80-procentsmål.
ETHICA föreslår en gemensam administrativ motor för statliga myndigheter, regioner och kommuner. Medborgaren ska kunna starta och följa sitt ärende på ett ställe. Samma uppgift ska inte matas in fem gånger bara för att fem organisationer har var sitt system. Målet för den andra etappen är 80 procent lägre nettobemanning i de administrativa funktioner som omfattas, jämfört med en låst baslinje den 1 januari 2031. Det är ett politiskt ambitions- och prövningsmål, inte en belagd AI-förmåga eller ett beslutat uppsägningsprogram.
Avgränsningen är avgörande. Här avses administrativt arbete, även inom statliga myndigheter, inte 80 procent av alla offentliganställda. Lärare, vårdpersonal, poliser, soldater och annan operativ kärnpersonal räknas inte som administrativa heltidstjänster. Att ersätta administrativa funktioner är inte detsamma som att överföra myndighetsutövning eller folkvaldas mandat till ETHICA.
Vilka organisationer ska omfattas?
Utbyggnadsmålet är alla berörda statliga myndigheter samt landets 290 kommuner och 21 regioner. Statskontoret redovisar 358 myndigheter under regeringen 2026, med sin definition; ”cirka 380” används därför inte som exakt nämnare. Myndigheter under riksdagen behöver ett separat inventerat register och rätt beslutsordning. Antalet organisationer säger inte hur många administrativa tjänster som kan ersättas. [7][8]
Arbetsgivarverket redovisar 302 625 statsanställda 2025. Det är personer inom många yrken, inte administrativa årsarbetskrafter. SKR skiljer på administratörer och handläggare och beskriver överlappande arbetsuppgifter. Därför finns här ingen påhittad svensk totalsiffra för ersättningsbar administration. Varje arbetsgivare ska kartlägga arbetstid och kostnad per funktion; delad arbetstid räknas proportionellt, en person får inte räknas flera gånger. [9][10]
05 · BUDGETÅR 2031
En nationell ingång, gemensam administration.
Inventera hela organisationsregistret och anslut godkända flöden för ärendeintag, diarieföring, bokningar, löne- och ekonomiadministration. Förslag: minst 25 % av den låsta administrativa ärendevolymen ska kunna hanteras genom portalen.
Bemanningsmål: 20 % färre administrativa årsarbetskrafter vid årets slut. I räkneexemplet: 100 000 → 80 000.
Villkor: finansierad bemannings- och kompetensplan, laglig registeråtkomst, dokumenterad baslinje och två godkända kvartal för varje flöde innan bemanning tas bort.
06 · BUDGETÅR 2032
Ärenden över organisationsgränserna.
Utvidga till bidragsadministration, tillstånd och samordnade kontakter mellan stat, region och kommun. Samma ärende får en spårbar kedja av ansvariga, inte en enda allsmäktig databas. Mål: 50 % av baslinjens ärendevolym.
Bemanningsmål: 40 % färre än 2031 års startbaslinje. I exemplet: 60 000 kvar.
Villkor: minst 25 % kortare medianledtid i anslutna flöden, oförsämrad 90:e percentil och godkänd rättssäkerhetskontroll.
07 · BUDGETÅR 2033
Avveckla dubbla organisationer och system.
Samla återkommande stödarbete i gemensamma tjänster och lägg fram individuella förslag om sammanslagning eller avveckling där uppdrag kan överföras. Mål: 75 % av baslinjens administrativa ärendevolym.
Bemanningsmål: 60 % färre; 40 000 kvar i exemplet.
Villkor: minst 40 % kortare medianledtid, avvecklingsavtal med belopp och datum samt provad återgång innan en äldre tjänst stängs.
08 · BUDGETÅR 2034
Nationell täckning, kontrollerad permanent drift.
Erbjud en gemensam ingång hos samtliga kartlagda organisationer. Varje administrativt flöde ska ha en beslutad digital väg eller dokumenterat undantag. Mål: minst 90 % av baslinjens volym i godkända portalflöden, med mänsklig service för resten.
Bemanningsmål: 80 % färre; 20 000 kvar i exemplet. Detta är en minskning med 20 procentenheter per år, inte 20 % av kvarvarande personal.
Villkor: minst 50 % kortare medianledtid och oberoende prövning av kapacitet, reservdrift och faktiska utgifter. Om 20 % kvarvarande personal inte räcker måste målet ändras.
Bemanningen ska följa bevisad kapacitet.
De kvarvarande 20 procenten ska även rymma expertgranskare, överklagandehantering, service, säkerhet och AI-förvaltning. Inhyrda människor och utlagd administration räknas om till årsarbetskrafter och läggs till. Att säga upp en handläggare och köpa tillbaka samma arbete som konsult är ingen personalminskning.
Vid oförändrad arbetsmängd kräver 80 % lägre bemanning fem gånger högre produktion per kvarvarande årsarbetskraft. Den kapaciteten är inte visad. Lägre arbetstid måste mätas inklusive kontroll, rättning, support och reservbemanning. De tidigare kvalitetsvillkoren gäller fortsatt; ingen minskning får genomföras bara för att kalendern nått nästa år.
Planen ska särredovisa naturliga avgångar, frivilliga övergångar, omplaceringar och uppsägningar. 80 000 färre tjänster i exemplet betyder inte automatiskt 80 000 uppsagda personer. Omställning ska förhandlas och prövas enligt tillämpliga regler och avtal, inklusive omplaceringsskyldighet och uppsägningstid. Kommunal och regional medverkan kräver behöriga beslut; kommunal självstyrelse upphör inte genom en ny portal. [11][12][13]
Följ även dem som lämnar.
Redovisa kvartalsvis faktisk nettobemanning, uppsägningar, konsultkostnad och andel avgångna i nytt varaktigt arbete efter 6 och 12 månader. Föreslaget omställningsmål: minst 70 % i nytt arbete eller eget företag efter 12 månader, redovisat separat från utbildning och pension. Det är ett mål, inte ett kalkylantagande om säkra nya jobb. Redovisa samtidigt ersättningsutgifter, förändrade skatteintäkter och kostnad per avslutat ärende. Regeringen och varje berörd huvudman ansvarar för sina beslut; oberoende granskare kontrollerar resultatet.
ÖPPET RÄKNEEXEMPEL · 100 000 ADMINISTRATIVA ÅRSARBETSKRAFTER
Vad skulle 80 procent kunna ge?
100 000 är en räkneenhet, inte ett uppskattat antal i Sverige. Vid 800 000 kr i undvikbar arbetsgivarkostnad per årsarbetskraft och jämn minskning under åren blir personalbesparingen 128 mdkr under 2031–2034. Införande, drift och omställning kostar tillsammans 48 mdkr. Arbetsgivarnas kalkylmässiga netto blir då 80 mdkr före ränta.
Det är inte samma sak som pengar för hela offentliga sektorn. En del av lönekostnaden återkommer redan som skatt och avgifter; arbetslöshet kan öka ersättningsutgifter. Med en illustrativ samlad avräkning på 40 % av personalbesparingen återstår 28,8 mdkr före ränta. Denna schablon är inte empiriskt skattad. Faktisk offentlig nettovinst kan bli både större och mindre, även negativ.
Etapp 2, grundexempel · mdkr i 2026 års priser · före ränta
Post
2031
2032
2033
2034
Summa
Kvarvarande årsarbetskrafter vid årsslut
80 000
60 000
40 000
20 000
—
Brutto, lägre personalutgift
8
24
40
56
128
Införande / investering
6
5
4
3
18
Tillkommande drift
2
3
4
5
14
Omställningsreserv
4
4
4
4
16
Arbetsgivarnas netto
−4
12
28
44
80
Avräkning skatt/ersättningar, 40 %
3,2
9,6
16
22,4
51,2
Offentligt netto efter schablon
−7,2
2,4
12
21,6
28,8
Grundexempel: 128 mdkr brutto, 48 mdkr kostnader och 28,8 mdkr offentligt netto efter schablon, före ränta.
Ändra antagandena för att pröva känsligheten. Tabellen ovan visar alltid grundexemplet.
Så går kalkylen att kontrollräkna
Årets personalbesparing = startbemanning × genomsnittlig minskning under året × 800 000 kr. Vid 80-procentsmålet är årsgenomsnitten 10, 30, 50 och 70 %. Årsslutets 80 % får alltså inte användas som helårsbesparing 2034. Omställningsreserven är 200 000 kr per borttagen årsarbetskraft; vid 20 000 per år blir det 4 mdkr. Den är en genomsnittlig planeringsreserv för extra avgångskostnader och utbildning, inte en utfästelse om individuellt avgångsvederlag.
Ordinarie lönekostnader fram till faktisk avgång ligger kvar genom årets genomsnittsbemanning. Reserven avser tillkommande kostnader och får inte dubbelräkna samma lön. 800 000 kr ska ersättas med faktiskt undvikbar arbetsgivarkostnad; kvarstående lokaler räknas inte bort. Drift avser tillkommande teknik, leverantörer, reservkapacitet och tjänster; samma personalkostnad får inte ligga både i kvarvarande 20 % och som ny driftkostnad.
Det samlade avdraget för skatter och ersättningar ska ersättas med en modell per avgångskohort: tidigare lön och avgifter, ny sysselsättning och lön, pension, ersättningar och skatter på ersättningarna. Hänsyn måste tas till att vissa får arbete som annars gått till någon annan. Fördelning mellan staten, regioner och kommuner ska redovisas särskilt; summan är inte disponibla statliga budgetmedel.
Vid grundantagandena motsvarar full årseffekt efter 2034 64 mdkr lägre personalutgift, eller 33,4 mdkr efter 5 mdkr fortsatt drift och 40 % avräkning, före ränta och nya investeringar. Det är en villkorad årstakt, inte ytterligare pengar som ingår i fyrårssumman. Om bara 40 % minskning uppnås och kostnaderna blir 25 % högre blir fyrårsnettot i stället −11,6 mdkr med samma avräkning.
Införande och drift skalas linjärt med vald bemanning i räknaren. Det är en förenkling för jämförelse, inte en dimensionering av alla kommuners fasta kostnader eller säkerhetsbehov. Antagandena 800 000 kr, 200 000 kr och samtliga investeringsbelopp är ETHICAs egna, ej myndighetsstatistik eller offerter.
Vad köps för de 18 miljarderna?
En föreslagen fördelning i räkneexemplet är 8 mdkr för portal, integrationsgränssnitt och gemensamma tjänster; 4 mdkr för säkerhet, rättslig prövning och oberoende kvalitetssäkring; 4 mdkr för datamigrering, arkiv och avveckling; samt 2 mdkr central genomförandereserv. Dessa delposter ingår i 18 mdkr och läggs inte ovanpå. Individuell utbildning och avgångsstöd ligger i omställningsreserven på 16 mdkr. Kostnaderna måste styrkas genom dimensionering och upphandling.
”Intjänade pengar” ska visas på rätt rad.
Nya skatteintäkter, export- eller licensintäkter till ETHICA och extra företagsvinster sätts till 0 kr i grundkalkylen. De saknar ännu belagd volym, pris och orsakssamband. Medborgarnas sparade tid är en separat service- och samhällsnytta. Avgifter mellan offentliga aktörer är intern omfördelning, inte ny offentlig intäkt.
Följ separat nya privata arbeten efter omställning, företagens tid för myndighetskontakter och snabbare genomförda investeringar. Eventuellt beräknat förädlingsvärde och skattetillskott ska redovisa jämförelsealternativ, undanträngning och kostnader. Återvunnen skatt från personer i nya jobb får inte både minska avräkningen ovan och läggas till en gång till som tillväxtintäkt.
Finansiering och gränsen mot första etappen.
Grundexemplet kräver en bruttoram på 48 mdkr före ränta: 18 mdkr införande, 14 mdkr drift och 16 mdkr omställning. Föreslagen startfinansiering är separat beslutad statlig upplåning och anslag/avtal för respektive huvudman, inte förskott på osäkra besparingar. Staten kan föreslås bära införandet och omställningsstödet medan drift och verifierade besparingar fördelas per huvudman. Beloppen kan inte föras in som slutligt nationellt anslagsbehov förrän bemanningsbasen och kostnadsfördelningen är fastställda.
Ränteutgifter tillkommer och måste budgeteras separat. Ett mekaniskt finansieringstest med hela 48 mdkr lånefinansierat, inga besparingar till amortering, 3 % årlig ränta på ingående skuld plus halva årets nya utbetalningar och kapitaliserad ränta ger cirka 2,96 mdkr ränta och 50,96 mdkr skuld efter fyra år. Det är ett stresstest för finansiering, inte grundexemplets netto; lägre upplåning ger annan ränta.
Etapp 1:s 7,5 mdkr 2027–2030 och etapp 2:s illustrativa 48 mdkr blir tillsammans 55,5 mdkr i programutgifter före ränta, endast vid räknebasen 100 000. Baslinjen 2031 ska redan innehålla första etappens förändringar: dess besparingar på 3,6 mdkr per år läggs inte till igen. Fortsatta befintliga kostnader ligger i jämförelsealternativet. Etapp 2:s nya kostnader ska avräknas mot redan finansierad plattform, personal och avtal. Nya myndighetsnedläggningar eller avstängda system ger ingen extra dold besparingspost här.
Version 2.0 · 25 september 2026. Källorna nedan gäller befintliga initiativ, juridiska ramar och utvärderingsmetod. De belägger inte ETHICAs volymer, mål eller kostnader. Inga myndigheter har godkänt detta förslag. Alla föreslagna organisationsförändringar kräver egen beredning.
