ETHICA · SAKPOLITISK ANALYS · 27 OKTOBER 2026

Sakpolitiken behöver inte vänta på maktspelet.

Människor behöver en fungerande skola, tillgänglig vård, trygghet och bostäder. Här finns nio konkreta förhandlingsförslag med möjliga riksdagsmajoriteter, forskningsunderlag och mätbara resultat.

Ethicas mål är att låta medborgarnas beslut om sakfrågorna styra politiken. Regeringsmakten får inte bli ett självändamål.

9 förhandlingsförslag8 partier jämförda13 forsknings- och granskningskällorÖppet underlag för granskning

01 · MÖJLIGA SAKMAJORITETER

Nio paket att förhandla om.

Ladda ner rapporten · PDF ↓

Paketen är Ethicas syntes av beröringspunkter i partiernas politik och forskningsläget. Siffrorna visar vad en kombination skulle omfatta om partierna enas om innehåll och finansiering. De visar inte hur partierna kommer att rösta.

Illustrativa majoriteter utifrån mandatfördelningen efter valet 2026. [G5]
Sakpolitiskt paketIllustrativ kombinationMandatÅterstår att enas om
01Tidigt och kvalificerat skolstöd S + M + L18813 över 175 Avgränsa stöd från ägande och skolval
02Kontinuitet i primärvården S + M + KD19116 över 175 Finansiera bemanning och faktisk kontinuitet
03Fokuserad våldsprevention S + M + L18813 över 175 Gemensamt polisarbete och socialt stöd
04Språk och yrkesetablering S + M + C19419 över 175 Kvalitet i praktik och tidsatta subventioner
05Elnät, flexibilitet och effektivisering S + M + C19419 över 175 Separera kärnkraftsstöd från nätåtgärder
06Transporter med lägre utsläpp S + V + C + MP1761 över 175 Fördelning landsbygd och finansiering
07Bostäder och minskad hemlöshet S + V + C + MP1761 över 175 Överenskommelse om hyror och finansiering
08Enklare och bättre förvaltning S + M + C + L21338 över 175 Verifiera kvalitet och ekonomisk nettovinst
09Prövad civil beredskap S + M + C + KD + L23560 över 175 Enas om ansvar och uthållighetskrav

Gemensam budget krävs. De nio paketen är inte nationellt kostnadsberäknade och utgör inte en beslutad budget. De ingår inte automatiskt i portalens separata femområdesförslag eller dess budgetram.

Olika majoriteter är möjliga. De angivna kombinationerna är exempel, inte en uttömmande lista eller sannolikhetsprognos. Även partier utanför exemplen kan stödja delar.

02 · PRÖVA MANDATEN SJÄLV

Vilka kombinationer räcker?

Markera partier eller välj ett paket. Verktyget räknar platser — valet här registrerar ingen röst och innebär inget politiskt stöd.

Partier och mandat efter valet 2026

VALD KOMBINATION

S + M + L

188/ 349

0175349

188 mandat: en majoritet av samtliga platser, 13 mandat över 175.

Matematisk majoritet. Politiskt stöd måste förhandlas och visas i en faktisk omröstning.

Vad betyder 175? Det är en majoritet av riksdagens 349 platser. Vanliga riksdagsbeslut avgörs som huvudregel av mer än hälften av de röstande; frånvaro, avstående och särskilda beslutsregler kan ändra vad som krävs. Kalkylatorn visar mandat efter valet, inte närvaro, senare partibyten eller röstdisciplin. [G5] [G6]

03 · INNEHÅLL, FORSKNING OCH ANSVAR

Pröva lösningen. Följ resultatet.

Öppna ett paket för att läsa förslag, förhandlingsvillkor, forskningsresultat och mätvärden. Studiernas effekter är jämförelsepunkter; en svensk effekt behöver prövas i den miljö där insatsen genomförs.

Forskningsresultat Vad studien faktiskt mätte.Förväntat resultat En bedömning med angiven osäkerhet.Mätplan Ethicas förslag till oberoende uppföljning.
01Tidigt och kvalificerat skolstödMetaanalys av randomiserade studier188mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + L = 188 mandat. Alternativ att pröva: S + V + C + MP = 176.

Förslaget och kompromissen

Inför tidig kartläggning i läsning och matematik och tidsatta perioder med strukturerad undervisning i små grupper av utbildad personal. Lägg stödet under skoldagen och fördela resurser efter dokumenterade behov. S, M och L prioriterar kunskap och stöd, men skiljer sig om skolsystemets utformning. Det föreslagna paketet avgör därför inte skolägande, vinstregler, skolval eller huvudmannaskap. [P1] [P2] [P8]

Vad underlaget visar

Nickow, Oreopoulos och Quan, publicerad 2024, sammanför 89 randomiserade studier. Genomsnittseffekten av handledd stödundervisning är 0,288 standardavvikelser på läranderesultat. Det är inte 28,8 procent högre kunskap. Resultaten ger relativt starkt stöd för insatsen som typ, men garanterar inte samma effekt i svenska skolor. Skillnader mellan program med olika utförare och intensitet visar inte i sig vilken utformning som är bäst. [R1]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: bättre resultat bland elever som får stödet. Svensk effektstorlek och kostnad behöver fastställas; använd 0,288 som forskningsreferens, inte resultatlöfte.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Förändring i oberoende standardiserade läs- och matematikprov, uttryckt i standardavvikelser. Mät före insats, direkt efter samt efter 6–12 månader.
Likvärdighet och risker
Andel under förutbestämd kunskapsnivå, frånvaro och resultat efter behov, kön och socioekonomi. Kontrollera undanträngning av ordinarie undervisning.
Genomförande och kostnad
Genomförda stödtimmar, personalens utbildning och full kostnad per elev samt per 0,1 standardavvikelse förbättring.
Prövning och ansvar
Kommuner och skolhuvudmän genomför; oberoende forskare analyserar. Lotta ordningsföljd mellan skolor vid stegvis införande och följ samma elever.

Finansiering och genomförande

Finansiera undervisningstid, kompetens och uppföljning tillsammans. Skala upp efter dokumenterad effekt och genomförbar bemanning; räkna inte framtida skatteintäkter som säker finansiering.

↑ Till paketöversikten

02Kontinuitet i primärvårdenObservationsstudier · osäker kausalitet191mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + KD = 191 mandat. Fler partier har stöd för fast läkare och nära vård.

Förslaget och kompromissen

Ge patienter med stora medicinska behov en namngiven allmänläkare och ett stabilt team, med bemanning som gör kontinuitet möjlig i praktiken. Samordna bokning, återbesök och vårdövergångar samt prioritera kliniskt efter behov. S, M och KD har tydliga beröringspunkter. Frågan om förstatligande och regionernas framtid kräver en separat uppgörelse. [P1] [P2] [P6]

Vad underlaget visar

Engström m.fl. 2025 sammanfattar 18 observationsstudier: högre kontinuitet är förknippad med omkring 10–15 procent färre sjukhusinläggningar och 10–20 procent färre akutbesök. Orsakssamband är inte fastställt. En svensk SNS-analys den 8 oktober 2026 visar dessutom att registrering hos en fast läkare inte hade något statistiskt säkerställt samband med bättre faktisk kontinuitet inom vårdcentralen. Den analysen är också observationell. [R2] [R3]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: bättre sammanhållen vård och möjligen färre undvikbara vårdkontakter. Procenttalen beskriver internationella samband och får inte bokföras som svenska besparingar.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Faktisk läkarkontinuitet: andel läkarbesök hos den läkare patienten oftast träffar, med förutbestämt minsta antal besök. Redovisa även teamkontinuitet.
Patientnytta
Riskjusterade oplanerade inläggningar och akutbesök per 1 000 patientår, patientrapporterad samordning och medicinsk säkerhet.
Balans och kostnad
Median och 90:e percentil för väntetid, personalomsättning samt full kostnad per patientår. Kontinuitet får inte försämra akut tillgänglighet.
Prövning och ansvar
Regionernas journal- och personaldata, kompletterat med nationella register där tillgängliga. Stegvis införande med jämförelsecentraler, minst 24 månaders uppföljning.

Finansiering och genomförande

Riksdagen kan finansiera utbildning, kapacitet och överenskommelser; regioner och vårdgivare behöver planera det faktiska arbetet. Ett nytt registreringskrav utan bemanning är otillräckligt.

↑ Till paketöversikten

03Fokuserad våldspreventionKontrollerade studier · överförbarhet behöver prövas188mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + L = 188 mandat. Stöd för enskilda brottsbekämpande delar kan finnas i fler kombinationer.

Förslaget och kompromissen

Kombinera tydliga och rättssäkra konsekvenser för våld med uppsökande socialt stöd, skydd, behandling och fungerande vägar att lämna kriminella miljöer. Rikta insatserna mot dokumenterat höga risker, och säkra samarbete mellan polis, kommun och civilsamhälle. Gemensamt intresse för brottsbekämpning och prevention ger en förhandlingsyta. Generella straffskärpningar och nya tvångsmedel ingår inte automatiskt. [P1] [P2] [P8] [P19]

Vad underlaget visar

Braga, Turchan och Weisburd 2026 granskar 50 kontrollerade studier av fokuserad avskräckning. De nio randomiserade studierna motsvarar i genomsnitt cirka 15,8 procent lägre brottslighet. Åtta av dessa nio gällde individinriktade program; merparten av hela materialet kommer från USA. Skattningen gäller därför inte specifikt svensk gängvåldsprevention eller enbart skjutningar. Genomförande och kombinationen av stöd och ingripanden är centrala. [R4]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: minskat våld och återfall vid väl genomförda, riktade insatser. En nationell svensk procentprognos är inte försvarbar utifrån översikten ensam.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Dödligt och skadligt våld i målområdet, med fastställd definition. Följ också skjutningar, personskador och återfall hos målgruppen.
Oönskade effekter
Förskjutning av brott till närliggande områden, felaktiga ingripanden, tillit och ojämlik behandling. Fler kontroller är inte ett resultatmått för trygghet.
Stöd och kostnad
Andel som faktiskt får erbjudet stöd, fullföljda insatser och full kostnad per undviken våldshändelse.
Prövning och ansvar
Polis, Brå och kommuner som datakällor. Jämför med liknande områden och tidigare trender; följ 24–36 månader. Små tal kräver osäkerhetsintervall.

Finansiering och genomförande

Finansiera hela genomförandet, inklusive socialtjänst och avhopparstöd. Bedöm inte paketet endast utifrån polisens insatsvolym. S + M + SD = 231 är en möjlig separat stödväg för vissa repressiva delbeslut, inte belagt stöd för hela paketet.

↑ Till paketöversikten

04Språk och yrkesetableringSvensk randomiserad studie · begränsad målgrupp194mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + C = 194 mandat. Med L blir den illustrativa kombinationen 213.

Förslaget och kompromissen

Koppla intensiv svenska och yrkesutbildning till kvalitetssäkrad praktik, arbetsgivarkontakter och matchning. Börja med en tydligt definierad målgrupp med kort utbildning och etableringssvårigheter. S, M, C och L har stöd för centrala beståndsdelar. Uppgörelsen behöver ange rimliga praktikvillkor, tidsgränser för subventioner och skydd mot undanträngning. Asylregler och generella ersättningssänkningar behöver inte ingå. [P1] [P2] [P5] [P8] [P12]

Vad underlaget visar

En svensk randomiserad studie, redovisad av IFAU 2023 och i en uppföljande presentation 2025, omfattar 140 nyanlända i Göteborg. Att erbjudas en kombination av intensiv svenska, praktik och matchning ökade sysselsättningen omkring 15 procentenheter första året efter avslutad insats. Måttet omfattar även nystartsjobb. Jämförelsegruppen kom ikapp mot slutet av uppföljningen, ungefär tre–fyra år efter insatsen. [R5]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: snabbare väg till arbete för en liknande målgrupp. Liten studie och specifik lokal miljö begränsar överförbarheten; resultatet visar inte en permanent nationell sysselsättningsökning.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Andel i osubventionerat arbete vid 12 och 24 månader samt antal arbetade månader. Redovisa subventionerade anställningar i en separat serie.
Varaktighet och fördelning
Lön, arbetstid och sysselsättning vid 48 månader; utfall efter kön, utbildning och tidigare erfarenhet. Följ svenskfärdigheter.
Kostnad och risker
Samtliga utbildnings- och arbetsgivarsubventioner, handläggning och deltagarnas tid. Mät kostnad per extra månad i arbete och möjlig undanträngning.
Prövning och ansvar
Arbetsförmedlingen, kommunal vuxenutbildning och relevanta register. Lotta erbjudande vid begränsad kapacitet eller använd etappvis införande med trovärdig jämförelse.

Finansiering och genomförande

Finansiera kedjan i stället för isolerade kursplatser. Räkna separat på offentliga utgifter, skatteintäkter och samhällsnytta. Anta inte att insatsen är självfinansierande innan hela kostnadsbilden prövats.

↑ Till paketöversikten

05Elnät, flexibilitet och effektiviseringUtvärderingar av energieffektivisering194mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + C = 194 mandat. Teknikval och finansiering kan ge andra sakmajoriteter.

Förslaget och kompromissen

Samordna tillstånd och nätplanering, förstärk handläggningskapacitet, öka efterfrågeflexibiliteten och ge effektiviseringsstöd mot uppmätta resultat. Den föreslagna kompromissen behåller rättssäker prövning och skyddsnivå; detta är ett förhandlingsvillkor, inte en redan accepterad detalj. Nätåtgärderna utformas för flera kraftslag. Stödmodellen för ny kärnkraft förhandlas separat. [P1] [P2] [P5] [P9]

Vad underlaget visar

En bred översikt 2022 av 39 utvärderingar fann i genomsnitt omkring 7,2 procent lägre uppmätt el- eller bränsleanvändning efter bostadsrenovering. En kanadensisk studie 2025 av cirka 20 000 hus skattar ungefär 15 procent lägre total energianvändning, med bestående besparing. De faktiska gasbesparingarna nådde bara omkring 60 procent av modellprognosen. Studierna stödjer uppföljning av faktisk energi; de beräknar inte nyttan av hela nätpaketet. [R6] [R7]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: lägre energianvändning i verksamma renoveringar och bättre kapacitetsutnyttjande. Svenska fjärrvärme- och värmepumpssystem kräver egna beräkningar. Nätets effekt behöver separat systemanalys.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Väderkorrigerad köpt energi i kWh per m² och år, med alla energibärare redovisade. Kontrollera inomhustemperatur och boendeförhållanden.
Nät och effekt
Faktiskt tillgänglig ansluten MW, högsta effektuttag i kW, tid från komplett ansökan till driftsatt anslutning och ej levererad energi.
Ekonomi och bieffekter
Full kostnad per sparad kWh respektive frigjord kW, boendekostnad och inomhusmiljö. Beakta rekyleffekt och kostnader för nätförstärkning.
Prövning och ansvar
Nätbolag, energimätare och fastighetsdata. Jämför liknande byggnader och nätområden; minst två hela uppvärmningssäsonger, längre för nätinvesteringar.

Finansiering och genomförande

Välj åtgärder efter verifierad kostnad och nytta. En teknisk kalkyl är ett beslutsunderlag att pröva, inte en säker besparing att finansiera andra reformer med.

↑ Till paketöversikten

06Transporter med lägre utsläppKausala utvärderingar av koldioxidprissättning176mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + V + C + MP = 176 mandat. Med L blir kombinationen 195, om även innehåll och finansiering accepteras.

Förslaget och kompromissen

Kombinera stabila utsläppsincitament med laddning, riktad omställningshjälp till ekonomiskt och geografiskt utsatta hushåll samt genomförbara transportalternativ. Prioritera underhåll och tillförlitliga resor. Paketet måste fungera också där kollektivtrafik har svagt underlag. Partierna behöver enas om kostnader och fördelning; förändrad drivmedelsbeskattning eller reduktionsplikt kan inte antas ingå i en färdig uppgörelse. [P1] [P4] [P5] [P7] [P8]

Vad underlaget visar

Döbbeling-Hildebrandt m.fl. 2024 sammanför 80 kausala utvärderingar av koldioxidprissättning. Efter korrigering för publikationsbias ligger utsläppsminskningarna omkring 4–15 procent mellan undersökta system. Det är stöd för prissättningskomponenten, inte en effektprognos för laddstolpar, biljettstöd eller det föreslagna paketet som helhet. Sverige har redan styrmedel, vilket gör jämförelsen med gällande politik avgörande. [R8]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: lägre ytterligare utsläpp om incitament och praktiska alternativ fungerar tillsammans. Paketets storlekseffekt måste beräknas komponentvis och sedan samlat, med hänsyn till överlapp.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Ytterligare minskade ton CO₂e jämfört med beslutad politik utan paketet. Redovisa territoriella utsläpp och livscykelutsläpp var för sig.
Fördelning och tillgänglighet
Nettoförändrad transportkostnad efter kompensation per inkomstgrupp och geografi; möjlighet att nå arbete och samhällsservice.
Kostnad och risker
Full kostnad per ytterligare ton, laddpunkters användning och trängsel samt resornas tillförlitlighet. Undvik dubbelräknade utsläppsminskningar.
Prövning och ansvar
Utsläppsinventering, fordons- och trafikdata samt hushållsundersökningar. Etappvisa stöd och jämförelseområden; årlig uppföljning och samlad effektanalys efter tre år.

Finansiering och genomförande

Avsätt kompensation och alternativ före eller samtidigt med nya bördor. Ett mål om lägre utsläpp säger inte hur fördelningskonflikten ska lösas; den är en uttrycklig politisk förhandling.

↑ Till paketöversikten

07Bostäder och minskad hemlöshetTvå insatser · två skilda evidensunderlag176mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + V + C + MP = 176 mandat. Detta är ett av de mest förhandlingskänsliga paketen.

Förslaget och kompromissen

Ett första steg kombinerar förutsägbara planprocesser, studentbostäder och bostäder som hushållen faktiskt kan efterfråga med utbyggd Bostad först för personer med stora stödbehov. S, V, C och MP har uttryckligt stöd för Bostad först i nationella texter, med olika källdatum. C har avvisat fria nyproduktionshyror som ultimatum. Finansiering, hyresregler och kreditrisk återstår ändå att förhandla. [P11] [P21] [P22] [P23] [P24]

Vad underlaget visar

Greenaway-McGrevy och So 2026 skattar att nytecknade hyror i Auckland var 23 procent lägre efter åtta år än ett beräknat förlopp utan omfattande ändrade byggrätter. Det är ingen uppmätt hyressänkning med 23 procent från startnivån. En separat översikt om Bostad först 2019 omfattar fyra randomiserade studier; tre bidrar till skattningen 2,46 gånger så hög sannolikhet för stabil bostad efter 18–24 månader. Studierna har hög risk för bias. [R9] [R10] En uppföljning av en kanadensisk randomiserad studie publicerad 2025 fann ingen statistiskt säkerställd skillnad i dödlighet mellan Bostad först och ordinarie stöd. [R13]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: större tillgång på bostäder kan dämpa hyror på sikt; Bostad först kan förbättra boendestabilitet i målgruppen. Effekter på hälsa och missbruk är mer osäkra. Två olika problem kräver två utvärderingar.

Så prövas effekten

Byggande och hyror
Färdigställda bostäder, tid till inflyttning, kvalitetsjusterade nyhyror, boendekostnad relativt inkomst och trångboddhet. Följ minst 5–10 år.
Hemlöshet
Nätter i stabilt boende, kvarboende efter 12 och 24 månader, vräkningar och akutboende. Följ även stödbehov och boendekvalitet.
Kostnad och risker
Kostnad per extra färdigställd bostad respektive extra stabilt boendeår; inkludera infrastruktur, stödpersonal och kreditrisk.
Prövning och ansvar
Kommuner, Boverket, SCB och socialtjänst. Jämför kommuner med olika införandetid och pröva Bostad först i etapper med likvärdig målgrupp.

Finansiering och genomförande

Blanda inte samman fler bygglov med fler färdiga bostäder. Säkra efterfrågan, byggkapacitet och stödpersonal. Varken generell hyresfrysning eller fri hyressättning förutsätts vara gemensamt beslutad.

↑ Till paketöversikten

08Enklare och bättre förvaltningOberoende revision · ingen generell effektprognos213mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: S + M + C + L = 213 mandat. Digitalisering kräver en gemensam kvalitets- och ansvarsnivå.

Förslaget och kompromissen

Förenkla återkommande uppgiftslämning och använd gemensamma standarder. Pröva digitala tjänster och AI i avgränsade ärendeflöden med spårbarhet, mänskligt ansvar och fungerande överklagande. Partiernas intresse för mindre administration ger en förhandlingsyta. Rätt att dela eller återanvända känsliga data kräver särskild prövning; teknisk möjlighet skapar inte i sig sådan rätt. [P1] [P2] [P5] [P8]

Vad underlaget visar

Riksrevisionens oberoende granskning 2025:8 omfattar 1 094 strategiska digitaliseringsprojekt vid 136 myndigheter. Cirka hälften hade förseningar, budgetöverskridanden eller båda, och nyttan hade ofta inte utvärderats. Detta är en granskning av genomförande, inte en kausal skattning av digitaliseringens möjliga produktivitetsvinst. Det saknas stöd här för ett generellt procentmål för personalminskning eller nationella nettobesparingar. [R11]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: vissa förenklade flöden kan ge snabbare och bättre service. Nettovinsten kan vara liten eller negativ om införande, kontroll, säkerhet och undantagsärenden underskattas.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Full kostnad per korrekt avslutat ärende och handläggningstid som median och 90:e percentil. Bestäm vad korrekt betyder före försöket.
Kvalitet och rättigheter
Felandel, ändrade beslut efter överklagande, tillgänglighet, avbrutna ärenden och skillnader mellan användargrupper.
Nettonytta
Införande, drift, kontroll, säkerhet och avveckling ingår. Redovisa frigjord arbetstid, förbättrad kvalitet och verklig budgetbesparing separat.
Prövning och ansvar
Myndigheternas ärende- och ekonomidata, oberoende stickprov och användarstudier. Jämför med befintligt flöde under 6–12 månader innan breddinförande.

Finansiering och genomförande

Frigjord tid blir en budgetbesparing först när utgifter faktiskt minskar; tiden kan också användas för bättre service. Utbetalning och fortsatt expansion bör kopplas till verifierad nettovinst utan försämrad rättssäkerhet.

↑ Till paketöversikten

09Prövad civil beredskapOberoende revision · prövning av förmåga krävs235mandat i exemplet

Möjlig förhandlingsväg: Exempel på bred majoritet: S + M + C + KD + L = 235 mandat. Även SD, V och MP har stöd för civila delåtgärder.

Förslaget och kompromissen

Bestäm vilka samhällsfunktioner som måste fungera vid specificerade störningar, vem som ansvarar och när förmågan ska vara uppnådd. Prioritera vatten, energi, livsmedel, läkemedel och digital återställning. Finansiera flerårig kapacitet och återkommande övning. Den angivna kombinationen är illustrativ; den beskriver varken en minsta koalition eller hela den möjliga stödytan. [P1] [P2] [P3] [P4] [P5] [P6] [P7] [P8]

Vad underlaget visar

Riksrevisionens granskning 2025:4 beskriver otydliga mål, ansvar och tidsramar samt bristande långsiktighet i uppbyggnaden av civilt försvar. Granskningen omfattar huvudsakligen 2015–2024 och kan inte användas för att bedöma alla senare beslut. Den stödjer behovet av prövbara förmågemål, men är inte forskning som ger en nationell procentsats för räddade liv eller ekonomiska vinster. [R12]

Förväntat resultat

Förväntad riktning: tydligare ansvar och prövad redundans bör förbättra faktisk uthållighet. Storleken på nyttan är scenariospecifik och får fastställas med övningar, tekniska prov och riskanalys.

Så prövas effekten

Primärt resultat
Antal timmar eller dygn som en definierad kritisk tjänst kan upprätthållas i ett bestämt störningsscenario, under realistisk belastning.
Återställning och försörjning
Återställningstid, provad reservkraft, lageruthållighet och beroende av enstaka leverantörer. Testa även kombinerade bortfall.
Kostnad och lärande
Kostnad per verifierad förbättring av förmågan; andel identifierade brister som åtgärdas och klarar ett nytt test.
Prövning och ansvar
Ansvariga myndigheter, regioner, kommuner och försörjningsaktörer. Gemensamma scenarier, återkommande oberoende observation och årlig omprövning.

Finansiering och genomförande

Anslag i kronor eller procent av BNP är insatsmått. Köp och lager måste följas av drift, underhåll, bemanning och övning. Offentlig resultatredovisning bör avse aggregerad förmåga.

↑ Till paketöversikten

Samma krav på varje paket

  1. Bestäm före start: målgrupp, baslinje, primärt utfall, minsta värdefulla förbättring, budget, ansvarig och mättid.
  2. Skapa en trovärdig jämförelse: lottat eller etappvis införande där det är möjligt, annars en väl motiverad jämförelsegrupp och kontroll av tidigare trender.
  3. Jämför rätt storheter: samma utfallsdefinition, målgrupp och tidshorisont som i forskningsreferensen. Procent, procentenheter och standardavvikelser får inte blandas ihop.
  4. Redovisa hela utfallet: effekt med osäkerhetsintervall, kostnad, fördelning, bieffekter och genomförande. Före–efter-förändring ensam visar inte orsak.
  5. Besluta om fortsättningen: skala upp, ändra eller avsluta efter förutbestämda kriterier. Publicera även uteblivna och negativa resultat, med skydd för personuppgifter.

Detta är Ethicas föreslagna utvärderingsprinciper. Ingen gemensam procentsats eller generell garanti kan ersätta en prövning av det enskilda paketet.

04 · DIREKT PARTIJÄMFÖRELSE

Åtta partier. Tio sakområden.

Jämförelsen återger partiernas egna prioriteringar i valmanifest 2026 och kompletterande sakpolitiska texter. Deras långsiktiga program redovisas separat. Ett gemensamt mål innebär inte automatiskt enighet om styrmedel, kostnader eller detta pakets exakta utformning.

Ekonomi och arbetsmarknad

Tabellerna återger partiernas förslag och prioriteringar. De visar inte att förslagen ger de effekter partierna själva förväntar sig. Källkoderna avser officiella valmanifest 2026 och angivna kompletteringar.

PartiSkatter och ekonomisk trygghetArbete kompetens och etablering
S [P1]Starkare hushållsekonomi och välfärd; avskaffat karensavdrag, bättre arbetslöshetsförsäkring och investeringar för tillväxt.Yrkesutbildning, praktik och matchning; språk och aktivitet kombineras med rätt till stöd.
M [P2] [P12]Lägre skatt på arbete och pension; arbetslinje, finansierade reformer och lägre administrativa kostnader.Yrkesutbildning och yrkeshögskola; bättre matchning, aktivitetskrav och bidragstak.
SD [P3]Lägre elskatt, permanent lägre matmoms och låga drivmedelskostnader; vill inte ytterligare försämra arbetslöshetsförsäkringen.Höjt aktivitetsstöd för arbetssökande och krav på aktivitet; stark betoning på självförsörjning och svenska.
V [P4]Högre beskattning av höga inkomster och förmögenheter; större offentliga välfärdsinvesteringar.Full sysselsättning, tryggare anställningar och generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön.
C [P5]Lägre skatt på arbete och företagande; grön skatteväxling och bättre villkor för småföretag.Kompetensförsörjning, arbetskraftsinvandring och företagens anställningar; arbetstid främst en fråga för arbetsmarknadens parter.
KD [P6]Lägre hushållsskatter och högre barnbidrag; vill tillfälligt undanta vissa investeringar från finanspolitiskt balanskrav.Yrkesutbildning och lärlingsvägar; tydligare kommunalt ansvar och möjligheter för kompetensinvandring.
MP [P7]Starkare trygghetssystem och grön återbäring; högre beskattning av stora förmögenheter och utsläpp.Gröna investeringar och utbildning; steg mot kortare arbetsvecka och avskaffat karensavdrag.
L [P8]Lägre skatt på arbete och kostnader för anställning; reformerad statlig arbetslöshetsförsäkring.Yrkesutbildning, lärlingar, yrkeshögskola och bättre svenskundervisning kopplad till arbete.

Förhandlingsyta: yrkeskompetens och etablering. Huvudkonflikt: skattenivåer, ersättningar, arbetstid och reformernas finansiering. Paket P4 kan avgränsas så att dessa större konflikter inte måste lösas samtidigt.

Skola och vård

Gemensamma mål om kunskap och tillgänglig vård döljer betydande skillnader om ägande, huvudmannaskap och styrning.

PartiSkolaHälso- och sjukvård
S [P1]Mer lärarresurser, mindre undervisningsgrupper och vinstförbud i skola och förskola.Fast läkare, starkare bemanning och nationella vårdavtal; motsätter sig privatisering av central vård.
M [P2]Läsning, matematik, studiero och färre skärmar; försvarar skolval och seriösa fristående skolor.Kortare väntan, nationell vårdförmedling och fast läkare med prioritet för dem som har störst behov.
SD [P3]Statligt ansvar, kunskap, böcker och starkare lärarauktoritet.Statlig sjukvård och bredare tandvårdsstöd; tydligare bemanningskrav och mindre minutstyrning i äldreomsorg.
V [P4]Mer personal och specialpedagogik; avskaffade skolvinster och minskad segregation.Vård efter behov, fast läkare och bättre bemanning; större offentligt ansvar och avprivatisering.
C [P5] [P10]Skolval med gemensam antagning utan kötid, behovsanpassad skolpeng och skärpta kvalitetskrav på friskolor.Nära vård, fast läkare, psykisk hälsa och mindre administration; kvalitet oavsett utförare.
KD [P6]Lärarledd undervisning, mindre förskolegrupper och valfrihet.Statligt huvudansvar och avskaffade regioner; stark primärvård, fast läkare och kortare köer.
MP [P7]Avskaffade skolvinster, mer resurser, mindre grupper och bättre elevstöd.Starkare primärvård, arbetsvillkor, psykisk hälsa och tandvård.
L [P8]Statlig skola och finansiering; specialpedagogik och utfasat vinstintresse med bevarat skolval.Personlig fast läkare, fler allmänläkare och starkare nationell samordning.

Förhandlingsyta: kvalificerat elevstöd och verklig vårdkontinuitet. S:s lärartäthetsförslag är inte samma sak som högst tolv elever i varje klass. L:s aktuella vinstlinje bör inte beskrivas som oförändrat stöd för dagens system.

Energi klimat och bostäder

Här finns betydande sakpolitiska skiljelinjer. Ett tekniköppet elnätspaket och en avgränsad bostadsöverenskommelse kan prövas utan att alla systemfrågor löses.

PartiEnergi klimat och transporterBostäder
S [P1] [P9]Alla fossilfria kraftslag, inklusive ny kärnkraft; utbyggda nät och elektrifiering.Stöd och statliga krediter till byggande, fler hyresrätter och studentbostäder; mot marknadshyror.
M [P2]Ny kärnkraft, elektrifiering, snabbare tillstånd och villkor för elfordon.Fler småhus och ägda bostäder, enklare byggande och ombildning.
SD [P3]Kärnkraft, lägre energiskatter och drivmedelskostnader; mot höjd reduktionsplikt.Ägande; mot marknadshyror. Medborgarveto mot politiskt framtvingad omvandling av villaområden.
V [P4] [P20]Förnybart, nät och lagring; ingen ny kärnkraft och successiv avveckling.Statligt byggande och stöd, hyresfrysning och motstånd mot marknadshyror.
C [P5] [P11]Teknikneutral fossilfri överenskommelse, enklare tillstånd och lokal ersättning för vindkraft.Enklare byggande, social bostadspolitik och krediter; fria nyproduktionshyror är inget ultimatum för en uppgörelse.
KD [P6]Kärnkraft och snabbare tillstånd; vill anpassa svenska klimatmål till EU:s mål.Småhus och trädgårdsstäder; reformerade flyttskatter, nyproduktionshyror och sociala kontrakt.
MP [P7]Förnybar el, lagring och effektivisering; ingen ny kärnkraft, större satsningar på kollektivtrafik och järnväg.Billigare hyresrätter och studentbostäder, renovering och blandade områden; mot marknadshyror.
L [P8] [P13]Kärnkraft samt sol och vind; behåll klimatmålet 2045 och använd EU:s utsläppshandel.Fri hyressättning i nyproduktion, enklare byggande och högre bostadsbidrag för barnfamiljer.

Förhandlingsyta: nätkapacitet, mätbar effektivisering, studentbostäder och Bostad först. Huvudkonflikt: kärnkraftens finansiering, drivmedelsstyrmedel, hyresregler och vem som bär bygg- och kreditrisk.

Brott migration och integration

Alla partier beskriver behov av trygghet och fungerande etablering. Det innebär inte enighet om straffnivåer, tvångsmedel, asyl eller villkor för uppehållstillstånd.

PartiBrott och förebyggande arbeteMigration och integration
S [P1] [P18]Skärpta straff och verktyg mot organiserad brottslighet, tillsammans med tidiga sociala insatser.Restriktiv migration; språk, arbete och tydliga krav i etableringen.
M [P2] [P19]Fler och starkare polisverktyg, straff och kriminalekonomiska insatser; även tidig samverkan skola polis socialtjänst.Restriktiv asylpolitik, språkkrav och egen försörjning.
SD [P3]Mycket hårdare straff, särskild gänglagstiftning och starkare brottsofferperspektiv.Mycket restriktiv migration; tillfälliga tillstånd, skärpta krav och återvandring.
V [P4]Polis och åtgärder mot brott kombineras med elevhälsa, sociala insatser och avhopparstöd.Human asylpolitik och större rättighetsskydd; mot språkprov som villkor för medborgarskap.
C [P5]Närvarande polis, snabbare lagföring och bekämpning av kriminell ekonomi och rekrytering av barn.Rättssäker migration med arbetskrav; öppnare arbetskraftsinvandring och mot kompetensutvisningar.
KD [P6]Polis och straff tillsammans med föräldrastöd, tidiga insatser och civilsamhälle.Språk och samhällskunskap som krav; integration via arbete, civilsamhälle och kompetensinvandring.
MP [P7]Polis, brottsvinster och tidig samverkan; motsätter sig barnfängelser.Human och rättssäker asylpolitik; starkare skydd för etablerade familjer.
L [P8]Polis och insatser mot brottsekonomi tillsammans med förebyggande arbete.Stram men human asylpolitik, integrationskrav och mer flexibel arbetskraftsinvandring.

Förhandlingsyta: dokumenterat verksamma insatser för arbete och minskat våld. Forskningsstödet för en sådan insats kan inte överföras till hela partiets migrationspolitik eller till generella straffskärpningar.

Försvar och offentlig förvaltning

Försvarspolitisk samsyn om delar av beredskapen är bredare än samsynen om allianspolitik, kärnvapen och militär organisation.

PartiFörsvar och beredskapFörvaltning och digitalisering
S [P1]Stärkt totalförsvar, stöd till Ukraina och robusta samhällsfunktioner.Snabbare tillstånd, digitalisering och AI; bättre offentlig upphandlingskompetens.
M [P2]Försvar och Ukrainastöd; cyberförmåga och nordiskt samarbete.Effektivare myndigheter, tjänstemannaansvar och mindre administration.
SD [P3]Stärkt försvar, Ukrainastöd och nordisk samverkan om försörjning och reserver.Maktutredning om partiernas ekonomiska strukturer; minskad administration.
V [P4] [P16] [P14]Stärkt försvar med nordiskt fokus; mot kärnvapen och permanenta utländska baser.AI för bättre service och arbetsvillkor, med konsekvensbedömning och integritetsskydd.
C [P5]EU, Nato och Ukrainastöd; robust livsmedelsförsörjning och infrastruktur.Regelförenkling, gemensamma dataformat, AI och kompetens.
KD [P6]Totalförsvar, civil beredskap och bredare utbildning för beredskapsuppgifter.Reformerad myndighetsstruktur, tillgänglig service och beslut nära medborgarna.
MP [P7] [P17] [P15]Stärkt totalförsvar; accepterar medlemskapet i Nato men motsätter sig kärnvapen på svenskt territorium.Öppenhet, rättighetsskydd, kontroll över personuppgifter och ansvarsfull AI.
L [P8]Nato, europeiskt försvarssamarbete, cyberförmåga och Ukrainastöd.Mindre administration, digital kompetens, konstitutionell kontroll och akademisk frihet.

Förhandlingsyta: verifierad civil förmåga och kontrollerade förbättringar av förvaltningen. Anslag, inköp och antal digitala tjänster är insatser; de visar inte ensamma bättre beredskap eller service.

Vilka partiprogram ligger i bakgrunden?

Program och valmanifest fyller olika roller. Tabellen visar de programversioner som identifierats i rapporten; aktuell sakpolitik i jämförelsen bygger främst på 2026 års manifest och angivna kompletteringar. För C är den nuvarande gällandestatusen för den tillgängliga programkopian inte bekräftad.

PartiProgramVersion och källa
SPartiprogram 2025Antaget vid kongressen 28 maj–1 juni 2025. [B1]
MHandlingsprogram 2025Antaget vid arbetsstämman 23–26 oktober 2025. [B2]
SDPrincipprogram 2023Officiell publicerad version. [B3]
VPartiprogram 2024Antaget av kongressen 2024. [B4]
CIdéprogram 2013Verifierad arkivkopia hos Svensk nationell datatjänst, hämtad från partiets officiella webbplats. Nuvarande oförändrad gällandestatus har inte kunnat bekräftas genom en aktuell officiell fulltextlänk. [B5]
KDPrincipprogram 2025Länkat som principprogram 2025 på partiets aktuella officiella sida. [B6]
MPPartiprogram 2025Officiellt publicerad version. [B7]
LPartiprogram 2025Officiellt publicerad version. [B8]

05 · ETHICAS STÄLLNINGSTAGANDE

Maktspel är inget sakargument.

Vi vill ersätta kampen om regeringsmakten som politikens centrum med direkt inflytande över sakbesluten.

En reform ska kunna vinna stöd för vad den åstadkommer. Den ska inte behöva vänta på att alla inblandade partier delar syn på varje annan fråga. Den som avvisar en lösning ska behöva bemöta dess innehåll, kostnader och konsekvenser.

Ethicas mål är en direktdemokrati där medborgarna kan ta ställning till konkreta förslag och gemensamma prioriteringar, och där den som genomför besluten ansvarar öppet för resultaten.

Det är vårt demokratiska ställningstagande. Forskningsresultat om skolstöd, vård eller bostäder visar inte i sig att en viss demokratimodell är överlägsen. Mandatberäkningarna visar möjliga vägar att förhandla — de bevisar inte att partierna kommer att välja dem.

Från öppet förslag till genomförande

  1. 01

    Formulera ett prövbart förslag

    Ange problem, målgrupp, alternativ, ansvar, tid och full kostnad. Förklara vilka värderingar och intressekonflikter som behöver avgöras.

  2. 02

    Låt underlaget granskas

    Redovisa källor, osäkerhet och bindningar. Låt oberoende granskare bemöta både effektbedömningen och invändningarna.

  3. 03

    Ge medborgarna inflytande

    Pröva förslagen genom öppna samråd, representativa medborgarråd och former för omröstning. Gemensamma budgetramar och skydd för grundläggande rättigheter måste ingå.

  4. 04

    Bygg en sakmajoritet

    I dagens system behöver förslaget föras in i riksdagens beredning enligt gällande regler. Partier och ledamöter tar ställning till konkret innehåll och finansiering; flera paket måste rymmas i en sammanhängande statsbudget.

  5. 05

    Besluta och verkställ

    Riksdagen beslutar om de lagar och anslag som behövs. Regeringen styr genomförandet inom sitt ansvar; myndigheter, regioner och kommuner genomför inom sina befogenheter. Varje insats behöver en ansvarig, resurser och en tidsplan.

  6. 06

    Följ upp och ompröva

    Publicera utfall mot jämförelsegrupp, kostnader och oönskade effekter. Fortsätt sådant som fungerar; förbättra eller avsluta sådant som inte når kraven.

Processen är Ethicas förslag. Beskrivningen av dagens riksdags- och budgetbeslut utgår från riksdagens regler. [G3] [G4] [G6]

Vad kan göras nu — och vad kräver en grundlagsreform?

Nu: Riksdagen kan fatta beslut med olika majoriteter i olika sakfrågor. En gemensam regering är inte ett krav för att partier ska kunna rösta för samma förslag. Men finansiering, beredning och fungerande genomförande behövs fortfarande. Regeringsformen anger att riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt och medlens användning, och att regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen. [G6]

Ethicas långsiktiga reform: Att ge medborgarnas nationella sakbeslut bindande verkan och ersätta delar av dagens institutionella ordning kräver en konkret författningsmodell och grundlagsändringar. Huvudregeln för grundlagsändring är två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan och en nyvald riksdag som samlats. De nationella folkomröstningar som hittills hållits har varit rådgivande. En folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag kan få bindande avslagsverkan om grundlagens röstkrav uppfylls. Ett ja innebär inte att grundlagsändringen automatiskt antas. [G6] [G7]

Den här sidan: Analys, förslag och ett verktyg för att räkna mandat. Den genomför ingen bindande omröstning och ersätter inget offentligt beslut. Direktdemokrati behöver även en tydlig ordning för verkställighet, ansvarsutkrävande och rättighetsskydd.

06 · ÖPPET UNDERLAG

Granska källorna. Läs hela rapporten.

Sakpolitiska överenskommelser i Sveriges riksdag

Partijämförelse, möjliga majoriteter, forskning och utvärdering · 27 oktober 2026. Rapporten är underlaget för denna webbpublicering; webbplatsens avsnitt om Ethicas demokratiska reform har lagts till här.

Läs rapporten · PDF ↓Hämta rapporten · Word ↓

Så ska underlaget läsas

Detta är en riktad genomgång av tio sakområden och nio möjliga paket, inte en fullständig inventering av alla partiförslag eller all forskning. Sökningen omfattar relevanta identifierade publikationer till den 27 oktober 2026; äldre centrala studier används när de behövs. Nya publiceringar kan ändra bedömningen.

Partiernas officiella texter används för att beskriva deras politik, inte som bevis för effekter. Effektbedömningarna bygger på publicerad forskning och oberoende granskningar. Riksrevisionens två granskningar är inte kausala forskningsstudier. Oberoende från partier innebär inte att alla studier saknar bias; studietyp, begränsningar och svensk överförbarhet redovisas för varje paket.

Mandatkombinationer, kompromisser och mätplaner är analysens förslag. De har inte godkänts av de angivna partierna. Budgetbesparingar, nationella effekter och genomförandetid måste bedömas särskilt innan beslut.

Mandat, beslutsregler och budget (7 källor)
  1. G1
    Riksdagen: Ledamöter och partier

    Aktuell mandatfördelning 2026–2030, avläst 27 oktober 2026.

  2. G2
    Valmyndigheten: Beslutsprotokoll resultat riksdagen 2026

    Fastställt valresultat den 19 september 2026.

  3. G3
    Riksdagen: Beslutar om lagar

    Huvudregeln för omröstningar; särskilda beslut kan ha andra majoritetskrav.

  4. G4
    Riksdagen: Så arbetar riksdagen med statens budget

    Rambeslutsprocessen och förhållandet mellan helhet och anslag.

  5. G5
    Sveriges riksdag: Den nya riksdagen efter valet

    Publicerad 19 september, uppdaterad 21 september 2026. Mandatfördelningen efter valet 2026.

  6. G6
    Sveriges riksdag: Regeringsformen (1974:152)

    1 kap. 4 och 6 §§: riksdagens och regeringens uppgifter. 4 kap. 7 §: beslutsregeln. 8 kap. 14, 16 och 18 §§: grundlagsändring och grundlagsfolkomröstning.

  7. G7
    Sveriges riksdag: Folkomröstning

    Nationella rådgivande folkomröstningar och möjligheten till en beslutande folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag.

Forskning och oberoende granskningar (13 källor)
  1. R1
    Nickow Oreopoulos och Quan: The Promise of Tutoring

    American Educational Research Journal 2024. Metaanalys av 89 randomiserade studier. DOI 10.3102/00028312231208687.

  2. R2
    Engström m.fl.: Personal GP continuity improves healthcare outcomes in primary care populations

    British Journal of General Practice 2025. Systematisk översikt av 18 observationsstudier. DOI 10.3399/BJGP.2024.0568.

  3. R3
    Ellegård Anell och Kjellsson: Kontinuitet i primärvården: Hur svårt kan det vara?

    SNS Analys 119, 8 oktober 2026. Observationsanalys av data från Skåne 2005–2019.

  4. R4
    Braga Turchan och Weisburd: Focused deterrence can reduce crime: A systematic review of randomized controlled trials and quasi-experiments

    Criminology & Public Policy, 5 februari 2026. 50 studier, varav nio randomiserade. DOI 10.1111/1745-9133.70012.

  5. R5
    Dahlberg Egebark och Vikman: Etablering av nyanlända flyktingar

    IFAU rapport 2023:19; fortsatt presentation 2025. Svensk randomiserad studie av 140 personer.

  6. R6
    Giandomenico Papineau och Rivers: A Systematic Review of Energy Efficiency Home Retrofit Evaluation Studies

    Annual Review of Resource Economics 2022. 39 utvärderingar av 23 program. DOI 10.1146/annurev-resource-111920-124353.

  7. R7
    Papineau Rivers och Yassin: Household benefits from energy efficiency retrofits Implications for net zero housing policy

    Energy Economics 143, mars 2025, 108245. Kanadensisk jämförelsestudie med difference-in-differences. DOI 10.1016/j.eneco.2025.108245.

  8. R8
    Döbbeling-Hildebrandt m.fl.: Systematic review and meta analysis of ex post evaluations on the effectiveness of carbon pricing

    Nature Communications 15, 4147, 16 maj 2024. 80 studier av 21 system. DOI 10.1038/s41467-024-48512-w.

  9. R9
    Greenaway-McGrevy och So: Can zoning reform reduce housing costs? Evidence from rents in Auckland

    Economic Inquiry, 11 juli 2026. Auckland, syntetisk kontroll och åtta års uppföljning. DOI 10.1111/ecin.70075.

  10. R10
    Baxter m.fl.: Effects of Housing First approaches on health and well being

    Journal of Epidemiology & Community Health 2019. Fyra randomiserade studier, med hög risk för bias. DOI 10.1136/jech-2018-210981.

  11. R11
    Riksrevisionen: Statliga strategiska digitaliseringsprojekt stora gemensamma utmaningar

    RiR 2025:8, 29 april 2025. Oberoende granskning, inte en kausal effektstudie.

  12. R12
    Riksrevisionen: Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

    RiR 2025:4, 13 mars 2025. Granskningsperiod huvudsakligen 2015–2024.

  13. R13
    Lachaud m.fl.: Housing and Support Intervention and Mortality Among Homeless Adults With Mental Illnesses: A Secondary Analysis of a Randomized Clinical Trial

    JAMA Network Open, 31 juli 2025. Sekundär uppföljning av randomiserad studie, 2 108 deltagare med länkade data. DOI 10.1001/jamanetworkopen.2025.24302.

Partiernas aktuella sakpolitik (24 källor)
  1. P1
    Socialdemokraterna: Valprogram 2026

    Officiellt aktuellt reformprogram inför valet.

  2. P2
    Moderaterna: Valmanifest 2026

    Officiellt valmanifest.

  3. P3
  4. P4
    Vänsterpartiet: Därför ska du rösta på Vänsterpartiet 2026

    Officiell sammanställning av valpolitiken.

  5. P5
    Centerpartiet: Valmanifest 2026

    Officiell slutgiltig PDF-version.

  6. P6
    Kristdemokraterna: Valmanifest 2026

    Officiellt publicerad PDF. Omslaget innehåller en intern versionsnotis; partiets manifestsida länkar den som valmanifest.

  7. P7
    Miljöpartiet: Valmanifest 2026

    Officiellt valmanifest.

  8. P8
    Liberalerna: Valmanifest 2026

    Officiellt valmanifest, inklusive aktuell inriktning för skolan.

  9. P9
    Socialdemokraterna: Energi

    Aktuell sakpolitik, även uttryckligt stöd för ny kärnkraft.

  10. P10
    Centerpartiet: Så vill Centerpartiet säkra friskolornas kvalitet

    1 september 2026; antagning, skolpeng och kvalitetskrav.

  11. P11
    Centerpartiet: Centerpartiet vill samla alla partier för att lösa bostadsbristen

    29 maj 2026; förhandlingsposition om nyproduktionshyror.

  12. P12
    Moderaterna: Jobb och arbetsmarknad

    Aktuell sakpolitik om utbildning, arbetslinje och matchning.

  13. P13
    Liberalerna: Energi

    Aktuell sakpolitik om fossilfri el och klimatmål.

  14. P14
    Vänsterpartiet: AI

    Aktuell sakpolitisk inriktning för AI och arbetsvillkor.

  15. P15
    Miljöpartiet: AI och digitalisering

    Aktuell sakpolitik om transparens, rättigheter och personuppgifter.

  16. P16
    Vänsterpartiet: Nato

    Aktuell försvarspolitisk position, skild från äldre formuleringar.

  17. P17
    Miljöpartiet: Försvar och säkerhet

    Aktuell position om försvar, Nato och kärnvapen.

  18. P18
    Socialdemokraterna: Invandring och integration

    Aktuell migrations- och integrationspolitik.

  19. P19
    Moderaterna: Förebyggande arbete

    Uttryckligt stöd för tidiga insatser och lokal samverkan.

  20. P20
    Vänsterpartiet: Kärnkraft

    Aktuell sakpolitik om ny kärnkraft och avveckling.

  21. P21
    Fredrik Lundh Sammeli m.fl. S: Motion 2025/26:3645

    Avsnitt 10.17 om fortsatt arbete med Bostad först.

  22. P22
    Nooshi Dadgostar m.fl. V: Motion 2025/26:2821

    Yrkande 36 och avsnitt 13.4 om Bostad först.

  23. P23
    Centerpartiet: Hemlöshet

    Nationell sakpolitiksida med uttryckligt stöd för Bostad först; datum saknas.

  24. P24
    Katarina Luhr m.fl. MP: Motion 2024/25:3059

    Nationellt förslag om Bostad först i fler kommuner. Äldre än 2026-manifesten.

Programmens bakgrund och versioner (8 källor)
  1. B1
    S: Partiprogram 2025

    Antaget vid kongressen 28 maj–1 juni 2025.

  2. B2
    M: Handlingsprogram 2025

    Antaget vid arbetsstämman 23–26 oktober 2025.

  3. B3
    SD: Principprogram 2023

    Officiell publicerad version.

  4. B4
    V: Partiprogram 2024

    Antaget av kongressen 2024.

  5. B5
    C: Idéprogram 2013

    Verifierad arkivkopia hos Svensk nationell datatjänst, hämtad från partiets officiella webbplats. Nuvarande oförändrad gällandestatus har inte kunnat bekräftas genom en aktuell officiell fulltextlänk.

  6. B6
    KD: Principprogram 2025

    Länkat som principprogram 2025 på partiets aktuella officiella sida.

  7. B7
    MP: Partiprogram 2025

    Officiellt publicerad version.

  8. B8
    L: Partiprogram 2025

    Officiellt publicerad version.

Publiceringsversion 1 · 27 oktober 2026 · Underlag: rapporten och de källor som anges ovan. Inga omröstningsresultat eller partilöften har skapats i denna analys.